Lpfö 18 och Skolverkets ramverk 2025: så hänger styrdokumenten ihop
Lpfö 18 talar om VAD förskolan ska uppnå. Skolverkets ramverk 2025 visar HUR ni mäter att ni uppnår det. Här förklarar vi hur de tre styrdokumenten hänger ihop.
Många rektorer arbetar med antingen Lpfö 18 eller Skolverkets ramverk — som om de vore alternativ till varandra. Men de är det inte. Lpfö 18 säger VAD förskolan ska uppnå. Skolverkets ramverk 2025 ger er ett verktyg för att mäta HUR väl ni faktiskt uppnår det. Skollagen 4 kap binder ihop dem med ett juridiskt krav på systematisk uppföljning. Den här artikeln reder ut hur de tre styrdokumenten hänger ihop — och vad det betyder i praktiken för er SKA-cykel.
Tre dokument, ett sammanhängande system
Förskolans styrning vilar på tre lager:
| Dokument | Vad det reglerar | Vem som beslutar |
|---|---|---|
| Skollagen (SFS 2010:800) | Ramarna och skyldigheterna | Riksdagen |
| Lpfö 18 (reviderad 2025) | Värdegrunden och målen | Regeringen/Skolverket |
| Skolverkets ramverk 2025 | Hur SKA genomförs och mäts | Skolverket |
De tre är inte tre separata krav som staplas på varandra — de är ett sammanhängande system där varje lager förutsätter de andra. Utan Skollagen finns inget tvingande krav på kvalitetsarbete. Utan Lpfö 18 vet ni inte vad som ska bedömas. Utan Skolverkets ramverk saknas ett gemensamt språk för att bedöma det.
Lpfö 18 — vad förskolan ska uppnå
Lpfö 18 gäller sedan 1 juli 2019. En reviderad version trädde i kraft 1 juli 2025. Läroplanen är uppdelad i två delar:
Del 1: Förskolans värdegrund och uppdrag beskriver de övergripande värden som ska genomsyra hela verksamheten — demokrati, mänskliga rättigheter, solidaritet, barnets bästa. Det är inte mätbara mål utan de etiska grunder som all undervisning ska bygga på.
Del 2: Mål och riktlinjer innehåller de konkreta mål som förskolan som helhet ska sträva mot. Det är viktigt att notera att Lpfö 18:s mål riktar sig till förskolan — inte till det enskilda barnet. Det finns inga uppnåendemål för enskilda barn i förskolan.
Målen i Lpfö 18 är grupperade i sex målområden:
- Normer och värden — Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att efterhand omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar.
- Omsorg, välbefinnande och lek — Utbildningen ska ta tillvara barnens nyfikenhet och skapa lust och motivation att lära.
- Utforskande, lek och lärande — Förskolan ska erbjuda en stimulerande miljö med meningsfullt innehåll.
- Barns delaktighet och inflytande — Barn ska ha möjlighet att utöva inflytande över sin utbildning.
- Förskola och hem — Förskolan ska komplettera hemmet och samverka med vårdnadshavare.
- Övergång och samverkan — Utbildningen ska präglas av ett förhållningssätt som syftar till ett aktivt helhetsperspektiv på barns och elevers lärande.
Inom varje målområde finns formulerade strävansmål, t.ex.: "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla … förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar."
Lpfö 18 ger er riktningen. Det är era kompassmål. Men en kompass utan karta hjälper dig inte att planera vägen.
Skollagen 4 kap — skyldigheten att följa upp
Lpfö 18 talar om vad ni ska sträva mot. Men det räcker inte med att sträva — ni måste kunna visa att ni faktiskt strävar, och att ni förstår vad som fungerar och vad som behöver förbättras.
Det är Skollagen 4 kap som ger den skyldigheten. Enligt 4 kap 3 § är det huvudmannens ansvar att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Rektorn ansvarar enligt 4 kap 4 § för att detta sker på enhetsnivå, i samarbete med personalen och med möjlighet för barn och vårdnadshavare att delta.
Kravet är alltså tvådelat:
- Ni ska följa upp hur väl verksamheten uppnår Lpfö 18:s mål (resultat)
- Ni ska analysera orsakerna till resultaten och genomföra insatser för förbättring (process)
Dokumentationskravet i 4 kap 6 § innebär att detta arbete måste dokumenteras — inte för dokumentationens skull, utan för att göra analysen möjlig och för att visa att systematiken faktiskt finns.
Skolverkets ramverk 2025 — verktyget för att mäta
Skollagen kräver uppföljning. Lpfö 18 talar om vad som ska följas upp. Men hur gör man det på ett strukturerat sätt? Det är frågan som Skolverkets ramverk 2025 besvarar.
Ramverket innehåller tre samverkande delar:
1. Nationella målsättningar och delmål kopplade direkt till Lpfö 18:s målområden. Dessa ger er en tydlig länk mellan läroplansmålen och de mätbara delmål ni kan följa upp.
2. Sju framgångsfaktorer som forskning och beprövad erfarenhet visar är avgörande för att förskolan ska kunna nå sina mål. Faktorerna täcker allt från ledarskap och lärarkompetens till klimat och kompensatoriska insatser. De ersatte BRUK och Kvalitetsverkstaden när dessa lades ned i juni 2025. För en fullständig genomgång, se vår artikel om Skolverkets sju framgångsfaktorer.
3. Indikatorer under varje framgångsfaktor som konkretiserar vad som menas på respektive nivå — undervisningsnivå, rektors nivå och huvudmannanivå.
Ramverket svarar med andra ord på frågan: Hur vet vi att vi lever upp till Lpfö 18? Det gör det möjligt att gå från en vag känsla av att "vi jobbar med värden och demokrati" till en strukturerad bedömning av om verksamheten faktiskt ger barn förutsättningar att utveckla de förmågor läroplanen kräver.
Hur de hänger ihop i SKA-cykeln
Det praktiska samspelet ser ut så här i en normal SKA-cykel:
Steg 1 — Uppföljning sker mot Lpfö 18:s mål. Frågan ni ställer er är: I vilken utsträckning uppnår vår förskola de strävansmål som formuleras i läroplanen? Underlag kan vara observationer, pedagogisk dokumentation, barnintervjuer och enkäter till vårdnadshavare.
Steg 2 — Analys av resultat sker med hjälp av ramverkets framgångsfaktorer och indikatorer. När ni ser att ett målområde i Lpfö 18 inte uppnås — t.ex. att barnen inte ges tillräckligt inflytande — kan ni använda indikatorerna under framgångsfaktor 4 (Kompetent ledarskap) eller 5 (Professionell utveckling) för att förstå vad som kan ligga bakom.
Steg 3 — Prioritering utgår från analysen. Vilka framgångsfaktorer behöver stärkas för att ni ska kunna förbättra utbildningsresultaten i förhållande till Lpfö 18:s mål?
Steg 4 — Genomförande och uppföljning av insatser dokumenteras och bedöms sedan i nästa cykel.
Utan Lpfö 18 vet ni inte vad ni följer upp. Utan ramverket vet ni inte hur ni ska analysera resultaten. Utan Skollagen vet ni inte att ni måste göra det.
Lpfö 18 reviderad 2025 — vad ändrades?
En reviderad version av Lpfö 18 trädde i kraft 1 juli 2025. Det är viktigt att ni arbetar mot den aktuella versionen. Skolverket publicerar alltid den gällande läroplanen på skolverket.se — kontrollera att ni har den senaste versionen i era styrdokument och att er verksamhetsplan hänvisar till rätt version.
Revisionen 2025 innebär att ni kan behöva se över hur era interna mål och självvärderingar formuleras, för att säkerställa att de fortfarande är i linje med läroplanens aktuella lydelse.
Vad det innebär för er dokumentation
Samspelet mellan de tre dokumenten ger en tydlig struktur för er dokumentation i SKA-arbetet:
- Er årsrapport ska visa hur väl verksamheten uppnått målen i Lpfö 18 (kravet finns i Skollagen 4 kap 6 §).
- Er självvärdering görs mot Skolverkets framgångsfaktorer och indikatorer — de är verktyget för att bedöma varför ni uppnår eller inte uppnår läroplansmålen.
- Er analys kopplar ihop de två: vi ser det här resultatet i förhållande till Lpfö 18 → vi analyserar med hjälp av ramverkets indikatorer → vi prioriterar denna insats.
En digital plattform som Kindy strukturerar hela denna kedja — från uppföljning av Lpfö 18-mål via självvärdering mot framgångsfaktorerna till årsrapport och delning med huvudmannen — utan att ni behöver hantera tre separata dokument manuellt.
Vanliga missförstånd
"Vi arbetar med Lpfö 18 — vi behöver inte Skolverkets ramverk." Fel. Lpfö 18 är ett styrdokument med strävansmål. Det berättar inte hur ni bedömer om ni uppnår dem. Ramverket gör det.
"Skolverkets ramverk är ett nytt krav." Nej, det är ett nytt verktyg för att uppfylla ett gammalt krav. Skollagen 4 kap har krävt systematisk uppföljning länge — ramverket ersätter BRUK och ger er en modernare struktur för att göra det.
"Framgångsfaktorerna ersätter läroplanen." Nej. Läroplanen är fortfarande det centrala styrdokumentet. Framgångsfaktorerna är ett analytiskt redskap för att förstå varför utbildningen uppnår eller inte uppnår läroplansmålen.
Sammanfattning
Lpfö 18 definierar vad god förskoleverksamhet innebär i termer av värdegrund och mål. Skollagen ger er skyldigheten att följa upp dessa mål systematiskt. Skolverkets ramverk 2025 ger er verktygen för att göra det på ett strukturerat och dokumenterbart sätt.
De tre dokumenten är inte alternativ — de är en kedja. Er SKA-cykel är starkast när ni medvetet arbetar med alla tre: läroplanen som kompass, ramverket som mätsystem och Skollagen som det juridiska grunden som håller ihop alltihop.
Vill du läsa mer om hur Skolverkets ramverk är uppbyggt och vad de sju framgångsfaktorerna innebär? Se artikeln Skolverkets ramverk 2025 för förskolan och vår djupdykning i de sju framgångsfaktorerna. För rektorer som vill se hur det praktiska SKA-arbetet kan stödjas digitalt, läs mer om [Kindys funktioner](/fu