Skolverkets framgångsfaktorer för förskolan — alla 7 förklarade 2026

Skolverkets sju framgångsfaktorer är kärnan i det nya kvalitetsramverket som ersatte BRUK och Kvalitetsverkstaden när de lades ned i juni 2025. Varje förskola som arbetar med systematiskt kvalitetsarbete (SKA) enligt Skollagen 4 kap behöver förstå vad dessa faktorer innebär — och hur de omsätts i konkreta indikatorer som går att skatta och följa upp.

Den här artikeln går igenom alla sju framgångsfaktorer, vad de betyder på rektors nivå, vilka indikatorer som hör till respektive faktor och hur du använder dem i din självvärdering.

Vad är Skolverkets framgångsfaktorer?

Skolverket publicerade 2025 ett nytt underlag för systematiskt kvalitetsarbete — Underlag för självvärdering i förskolan (2025). Underlaget är byggt kring sju framgångsfaktorer: kvalitetsområden som forskning och beprövad erfarenhet pekar ut som avgörande för framgångsrik skolutveckling.

Framgångsfaktorerna är inte checklistor att bocka av en gång per år. De är strukturerade bedömningsområden som hjälper verksamheten att reflektera, identifiera styrkor och förstå var resurser bör sättas in. Till varje faktor hör ett antal indikatorer — konkreta påståenden som rektor, pedagoger och huvudman skattar på en skala för att ringa in nuläget.

Skollagen 4 kap §4 lägger ansvaret för att kvalitetsarbetet genomförs på rektorn. Framgångsfaktorerna ger den ram som behövs för att ansvaret ska kunna fyllas med konkret innehåll.

Strukturen är också viktig att förstå: varje framgångsfaktor har tre nivåer — huvudman, rektor och undervisning. Det innebär att samma faktor bedöms ur tre perspektiv, vilket gör det möjligt att spåra om ett problem bottnar i ledning, styrning eller den dagliga undervisningen.

De sju framgångsfaktorerna — en översikt

#	Framgångsfaktor	Kortbeskrivning
1	Förtroendefullt klimat	Medarbetare har handlingsutrymme och tar ansvar inom givna ramar
2	Hälsofrämjande lärmiljö	Alla i organisationen mår bra, kan lära och utvecklas
3	Kompensatoriska insatser	Insatserna uppväger skillnader i barns förutsättningar
4	Kompetent ledarskap	Utbildningen förbättras kontinuerligt och alla mår bra
5	Professionell utveckling	Undervisningens kvalitet förbättras kontinuerligt
6	Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus	Undervisningens kvalitet och förutsättningar är i fokus
7	Tydlig roll- och ansvarsfördelning	Organisationen är effektiv och ansvarstagande

Nedan förklaras varje faktor mer utförligt, med fokus på vad rektorn konkret ska observera och dokumentera.

Framgångsfaktorerna 1–4 i detalj

1. Förtroendefullt klimat

Ett förtroendefullt klimat uppstår när medarbetare upplever att de har handlingsutrymme och kan ta eget ansvar inom givna ramar — och när barnens och personalens perspektiv faktiskt väger in i besluten.

På rektors nivå innebär det att du visar förtroende för och ställer höga förväntningar på all personal, skapar reella förutsättningar för delaktighet och ser till att verksamheten präglas av ett normmedvetet förhållningssätt.

Indikatorerna för rektor handlar bland annat om:

• Att personalen och barnens perspektiv tas in i planering och uppföljning
• Att verksamheten präglas av respekt för olikheter
• Att trygghet, goda relationer och en lärfrämjande miljö utvecklas systematiskt

Om du märker att kollegor inte vågar lyfta problem, att barnens röster saknas i planeringen eller att det finns "vi och dom"-kulturer, är det här den faktor du behöver adressera i din analys.

2. Hälsofrämjande lärmiljö

En hälsofrämjande lärmiljö handlar om att alla — barn och vuxna — ska må bra, kunna lära och ha möjlighet att utvecklas. Det är inte enbart en fråga om fysisk miljö utan lika mycket om den psykosociala miljön och om verksamhetens förebyggande arbete.

Rektor ska strukturera och leda det hälsofrämjande arbetet, identifiera och kartlägga lärmiljön, arbeta förebyggande mot kränkande behandling och säkerställa att hinder för barns lärande undanröjs.

Indikatorerna på rektors nivå rör:

• Rutiner för regelbunden uppföljning av lärmiljön
• Förebyggande arbete mot kränkande behandling
• Att hinder för barns lärande identifieras och åtgärdas i samverkan med all personal

En vanlig brist som Skolinspektionen uppmärksammar är att förskolor har policies på papper men saknar system för faktisk uppföljning. Den här framgångsfaktorn kräver att rutinerna också lever i vardagen.

3. Kompensatoriska insatser

Förskolan ska vara likvärdig. Det innebär att barn med olika förutsättningar ska ges det stöd och den stimulans de behöver för att nå målen i Lpfö 18. Kompensatoriska insatser är de aktiva åtgärder som används för att uppväga skillnader.

Som rektor handlar arbetet om att säkerställa kompetens och rutiner för att tidigt identifiera barn som behöver stöd, och att skapa en tillgänglig lärmiljö som fungerar för alla — oavsett bakgrund, språk, funktionsnedsättning eller andra förutsättningar.

Rektors indikatorer inkluderar:

• Tydliga rutiner för att tidigt uppmärksamma barn i behov av anpassningar, stöd och stimulans
• Systematiskt arbete för en tillgänglig lärmiljö
• Uppföljning av att insatserna ger avsedd effekt

Lpfö 18 avsnitt 2.3 slår fast att "verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan". Denna framgångsfaktor är den direkta operationaliseringen av det kravet.

4. Kompetent ledarskap

Kompetent ledarskap handlar om rektorns förmåga att leda utbildningens kontinuerliga förbättring och att skapa förutsättningar för en organisation där alla mår bra och kan ta ansvar. Det är en av de faktorer som Skolverket och forskningen lyfter allra starkast som drivkraft för skolutveckling.

Rektor ska bedriva ett tydligt pedagogiskt ledarskap i linje med nationella mål, vara närvarande och delaktig i verksamheten och bygga en organisation med höga förväntningar på alla.

Indikatorer på rektors nivå:

• Kompetent pedagogiskt ledarskap med tydliga visioner och nationella mål som utgångspunkt
• Regelbunden närvaro i verksamheten och löpande kunskap om undervisningen och barnens lärande
• Höga och positiva förväntningar på personal, med goda förutsättningar för att utöva ledarskap

En faktor att notera: "kompetent ledarskap" syftar inte bara på rektors eget ledarskap. Det gäller hela ledningsstrukturen — vilket innebär att rektor också behöver säkerställa att pedagoger utövar ledarskap i undervisningssituationen.

Framgångsfaktorerna 5–7 i detalj

5. Professionell utveckling

Professionell utveckling är det som håller verksamheten aktuell. Forskning och beprövad erfarenhet rör sig framåt — och om inte personalen kontinuerligt utvecklar sin kompetens riskerar kvaliteten i undervisningen att stagnera.

Rektors uppgift är att identifiera behov av professionell utveckling, skapa förutsättningar för kollegialt lärande och se till att insatserna prioriteras utifrån identifierade behov och vetenskaplig grund.

Indikatorer för rektor:

• Systematisk identifiering av behov och strukturerade möjligheter för kollegialt lärande
• Prioritering av kompetensutveckling utifrån behov, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
• Att nyexaminerade förskollärare och ny personal får mentor och välplanerad introduktionsperiod

Den sistnämnda indikatorn — om introduktionsperioder — är ett konkret krav som lätt faller bort i det dagliga arbetet men som Skolinspektionen ibland efterfrågar dokumentation av.

6. Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus

Att kvalitetsarbetet ska ha undervisningen i fokus är en medveten betoning från Skolverket. Det är lätt att SKA-processen fyller sig med administrativa moment utan att faktiskt belysa frågan: hur mår undervisningen och vad behöver prioriteras?

Rektor ska kontinuerligt och ändamålsenligt följa upp och analysera undervisningens resultat, kvalitet och likvärdighet — och fatta beslut om insatser baserade på analys snarare än på vana.

Indikatorer på rektors nivå:

• Löpande uppföljning och analys av verksamhetens resultat, kvalitet och likvärdighet, i samverkan med personalen
• Identifiering av orsaker till utfallet och välgrundade beslut om prioriterade insatser
• Genomförda insatser bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Den här faktorn hänger tätt samman med SKA-cykelns steg 2 och 3 (analysera och prioritera). Om du hittar att din verksamhet gör uppföljningar men inte drar slutsatser — eller drar slutsatser men inte kopplar dem till beslut — är det hit du ska titta.

7. Tydlig roll- och ansvarsfördelning

Otydliga roller är en av de vanligaste orsakerna till ineffektiva organisationer och bristande kvalitetsarbete. Den sjunde framgångsfaktorn handlar om att alla i verksamheten vet vad de ansvarar för och hur arbetet ska bedrivas i linje med nationella mål.

Rektors uppgift är att skapa samsyn, se till att roller och ansvar är tydligt beskrivna och välförankrade — och sedan följa upp att beslut efterlevs.

Rektors indikatorer:

• Samsyn i verksamheten kring roller, ansvar och hur arbetet ska bedrivas utifrån nationella mål
• Roller och ansvar inom ledningsorganisationen är tydligt beskrivna och välförankrade
• Uppföljning av att beslut om roller, ansvar och prioriteringar efterlevs i hela verksamheten

En väl fungerande roll- och ansvarsfördelning är också förutsättningen för att de övriga sex faktorerna ska kunna arbetas med systematiskt — utan tydlig struktur faller ansvaret lätt mellan stolarna.

Från framgångsfaktorer till självvärdering

Framgångsfaktorerna är startpunkten, men det konkreta arbetet sker på indikatornivå. Till varje faktor hör ett antal indikatorer formulerade som påståenden som skattas på en skala: från "detta stämmer inte alls på vår verksamhet" till "detta är en tydlig styrka hos oss".

Självvärderingen enligt Skolverkets modell bygger på tre frågeställningar per indikator:

1. Vad säger resultaten? — Vilken evidens har vi? Vad visar observationer, dokumentation och enkäter?
2. Vad beror det på? — Vad är de underliggande orsakerna?
3. Vad behöver vi prioritera? — Vilka insatser är mest angelägna?

Det är viktigt att skattninga baseras på faktisk evidens snarare än på magkänsla. En vanlig fallgrop är att rektor fyller i indikatorer utan att ha samlat in underlag — vilket ger en självvärdering som ser bra ut på papperet men inte speglar verkliga förhållanden.

En digital plattform som Kindy strukturerar självvärderingen kring just dessa sju framgångsfaktorer och hjälper dig att koppla varje indikator till konkret evidens och analys. Det gör det lättare att se mönster, prioritera insatser och kommunicera resultaten till huvudmannen.

Hur framgångsfaktorerna hänger ihop med Lpfö 18 och Skollagen

Det är lätt att uppfatta framgångsfaktorerna som ett fristående verktyg — men de är konstruerade för att operationalisera krav som redan finns i styrdokumenten.

Skollagen 4 kap §4 kräver att rektor ansvarar för att enhetens systematiska kvalitetsarbete genomförs. Lpfö 18 avsnitt 2.6 slår fast att uppföljning, utvärdering och utveckling ska ingå som naturliga delar av verksamheten. Framgångsfaktorerna ger den konkreta struktur som gör det möjligt att uppfylla dessa krav på ett sätt som går att dokumentera och kommunicera.

Se gärna artikeln Skolverkets ramverk för förskolan 2025 för en bredare genomgång av hur hela ramverket är uppbyggt, och Vad är systematiskt kvalitetsarbete? för bakgrunden till SKA-processen.

Sammanfattning

Skolverkets sju framgångsfaktorer — Förtroendefullt klimat, Hälsofrämjande lärmiljö, Kompensatoriska insatser, Kompetent ledarskap, Professionell utveckling, Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus samt Tydlig roll- och ansvarsfördelning — utgör grunden för hur förskolan ska bedöma och utveckla sin kvalitet från och med 2025.

Varje faktor är indelad i tre nivåer (huvudman, rektor, undervisning) och operationaliseras genom konkreta indikatorer. Rektors uppgift är att skatta dessa indikatorer på ett evidensbaserat sätt, analysera orsaker och fatta välgrundade beslut om prioriterade insatser.

Vill du se hur det ser ut i praktiken — med alla sju framgångsfaktorerna strukturerade i ett digitalt flöde? Läs mer om hur Kindy stödjer SKA-arbetet eller se priser och paket för fristående förskolor.