SMART-mål i förskolan: konkreta exempel kopplade till Lpfö 18 (2026)

Vaga mål ger vaga resultat. "Vi ska bli bättre på matematik" låter ambitiöst, men efter ett år är det omöjligt att säga om ni faktiskt lyckades. SMART-modellen löser det problemet — och den passar förskolan utmärkt när den kopplas till Lpfö 18:s målområden.

Vad är SMART-mål och varför passar modellen i förskolan?

SMART är en akronym för ett strukturerat sätt att formulera mål som faktiskt går att följa upp. Modellen kommer ursprungligen från managementlitteraturen men har länge använts i offentlig verksamhet, inklusive skolan.

I systematiskt kvalitetsarbete (SKA) är välformulerade mål en förutsättning för hela cykeln. Skollagen 4 kap § 4 slår fast att rektorn ansvarar för att "kvalitetsarbetet genomförs under rektorns ledning" och att det ska dokumenteras. Men utan tydliga, mätbara mål blir dokumentationen meningslös — du kan inte redovisa resultat om du inte har definierat vad du mätte.

SMART-modellen gör SKA-cykeln konkret: du börjar med ett tydligt mål, planerar aktiviteter för att nå det, och vet i förväg hur du ska avgöra om du lyckades.

SMART-akronymen översatt till förskolespråk

S — Specifikt. Målet ska vara tillräckligt avgränsat för att alla i arbetslaget ska förstå exakt vad som avses. Inte "vi ska jobba mer med språk" utan "vi ska stärka barnens ordförråd inom tema natur under höstterminen."

M — Mätbart. Det ska gå att observera eller dokumentera om målet är nått. I förskolan mäter vi sällan med prov — istället använder vi observationer, barnintervjuer, pedagogisk dokumentation och föräldraskattningar. Bestäm i förväg vilken datakälla som gäller.

A — Accepterat. Målet behöver vara förankrat i arbetslaget. Om pedagogerna inte förstår varför målet finns, eller inte tror på att det är möjligt att nå, rinner arbetet ut i sanden. Förankring sker bäst när målet tas fram tillsammans — inte dikteras uppifrån.

R — Realistiskt. Målet ska vara uppnåeligt under den tidsperiod ni sätter. Det betyder inte att det ska vara enkelt — det ska utmana verksamheten, men inte vara orealistiskt med tanke på personalresurser, barngrupp och befintlig kompetens.

T — Tidsbundet. Ange när målet ska vara uppnått: vid terminsuppföljningen i januari, vid årsrapporten i juni, eller vid en specifik aktivitet i mars. Utan en deadline är uppföljning svår att genomföra.

Konkreta SMART-mål kopplade till Lpfö 18:s målområden

Lpfö 18 är organiserad kring ett antal målområden: normer och värden, omsorg och välbefinnande, lek, lärande (med matematik, naturvetenskap, teknik, skapande och språk), barns delaktighet och inflytande, samt förskola och hem. Varje mål du sätter bör kopplas till ett av dessa områden — det gör det lättare att visa huvudmannen hur verksamheten relaterar till styrdokumenten.

Här är tre exempel på hur vaga mål skärps till SMART-versioner:

Område: Matematiskt tänkande

Vagt: "Vi ska jobba mer med matematik."

SMART: "Innan juni 2026 ska minst 80 % av barnen i 4–5-årsgruppen kunna sortera föremål efter minst två egenskaper (storlek och färg) och benämna det de gör. Vi mäter detta via strukturerade observationer i mars och maj."

Lpfö 18 lyfter fram att "förskolan ska stimulera barnens intresse för matematik och förmåga att använda matematiska begrepp och resonemang." SMART-målet ovan konkretiserar just det — det anger vilken åldersgrupp, vilket matematiskt innehåll och när mätningen sker.

Område: Normer och värden

Vagt: "Vi ska bli bättre på att hantera konflikter."

SMART: "Under höstterminen 2026 ska pedagogerna i blå avdelning använda ett gemensamt konfliktlösningsramverk (EXIT-modellen) vid minst 90 % av observerade konfliktsituationer. Vi följer upp via kollegial observation i november."

Lpfö 18 anger att förskolan ska arbeta med att "förebygga och lösa konflikter" och att pedagogerna ska "uppmärksamma och stödja barn som av olika skäl behöver hjälp med att utveckla en positiv uppfattning om sig själva." Det SMARTA målet kopplar pedagogernas agerande — inte barnens beteende — till ett mätbart kriterium, vilket är mer rimligt och etiskt korrekt.

Område: Språk och kommunikation

Vagt: "Vi ska läsa mer böcker."

SMART: "Från september till december 2026 ska varje avdelning genomföra minst tre planerade boksamtal per vecka, dokumenterade i Kindy. I december utvärderar vi om barnens deltagande i boksamtalen ökat baserat på pedagogisk dokumentation."

Lpfö 18 betonar att "förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk" och att läsning och berättande är centrala verktyg. Det SMARTA målet anger frekvens, dokumentationssätt och uppföljningstidpunkt.

Från mål till aktiviteter — hur du planerar genomförandet

Ett mål utan aktiviteter är bara en önskan. För varje SMART-mål behöver du planera:

1. Vilka aktiviteter ska leda till målet? Aktiviteterna ska vara direkt kopplade till vad målet kräver. Om målet handlar om matematiskt tänkande i 4–5-årsgruppen, planera konkreta aktiviteter: sorteringslek varje måndag morgon, matematik i utemiljön på onsdagar, reflektionsstund med barnen på fredagar.

2. Vem ansvarar för vad? I förskolan är det viktigt att aktiviteterna inte hänger på en enda pedagog. Fördela ansvar tydligt i arbetslaget. Rektorn ansvarar för att aktiviteterna är inplanerade och resurssatta — Skollagen 4 kap § 4 anger att rektorn leder det pedagogiska arbetet.

3. Vilka resurser krävs? Fortbildning? Nytt material? Planeringstid för kollegial handledning? Skriv ner resursbehoven i förväg så de inte blir en överraskning mitt i terminen.

4. Hur kopplar aktiviteterna till årshjulet? Planera aktiviteterna i relation till årshjulet för kvalitetsarbete: aktiviteter under höst och vår, terminsuppföljning i januari och juni, årsrapport i juni. På det sättet faller målen naturligt in i SKA-cykeln istället för att bli separata projekt.

Kindys aktivitetsfunktion låter dig koppla varje aktivitet direkt till ett mål och en Lpfö 18-koppling, så att du alltid kan visa relationen mellan det ni gör och det ni siktar mot.

Uppföljning: hur vet du att målet är uppnått?

Det mätbara i SMART-modellen är det som gör skillnad vid uppföljningen. Bestäm i förväg — helst när målet formuleras — vilken datakälla som ska användas:

• Observationsprotokoll är vanligast i förskolan. Ange tydligt vem som observerar, vid vilka tillfällen och vad som dokumenteras.
• Barnintervjuer (enkla, åldersanpassade) ger barnperspektiv på Lpfö 18-målen kring delaktighet och inflytande.
• Pedagogisk dokumentation i form av foton, filmer och reflektionstexter kan analyseras för att se mönster över tid.
• Föräldraenkäter (se Lpfö 18 och styrdokumenten) fångar hemmaperspektivet på barnens utveckling.
• Kollegial observation fungerar bra när målet handlar om pedagogernas agerande snarare än barnens.

Undvik att välja datakälla i efterhand — det är lätt att omedvetet välja den källa som bekräftar att det gick bra. Förutbestämd mätning är mer trovärdig både internt och för Skolinspektionen.

Vanliga fällor att undvika

För många mål. En förskola med tre avdelningar och sex till åtta mål per avdelning tappar snabbt fokus. Rekommendationen är ett till tre genomarbetade SMART-mål per avdelning och verksamhetsår — hellre färre mål som faktiskt följs upp än många mål som glöms bort.

Mål som mäter aktiviteter istället för resultat. "Vi ska ha genomfört tio matematikaktiviteter" är ett aktivitetsmål, inte ett resultatmål. Det säger inget om barnens lärande. Flytta fokus till vad aktiviteterna ska leda till.

Mål utan förankring. Om pedagogerna inte förstår varför ett mål är satt, eller inte tror att det är rätt prioritering, sker arbetet utan engagemang. Involvera arbetslaget i formuleringen — det är inte svaghet, det är god ledning.

Mätning som kräver för mycket administration. Om uppföljningsmetoden tar lika lång tid som den faktiska verksamheten, välj en enklare metod. Kvalitetsarbete ska vara ett stöd för verksamheten, inte ett parallelljobb.

Mål kopplade till fel styrdokument. Dubbelkolla att ditt mål faktiskt kopplar till ett Lpfö 18-område. Det är lätt att formulera mål som handlar om organisation (schema, personalplanering) snarare än barnens lärande och utveckling. Organisationsmål är viktiga — men de hör hemma i verksamhetsplanen, inte i SKA-cykeln.

Sammanfattning

SMART-modellen ger förskolan ett enkelt verktyg för att formulera mål som faktiskt går att följa upp. Koppla varje mål till Lpfö 18:s målområden, planera konkreta aktiviteter med tydliga ansvarsområden och bestäm uppföljningsmetod i förväg. Arbeta med ett till tre mål per avdelning för att hålla fokus under hela verksamhetsåret.

Med Kindys mål- och aktivitetsfunktion kan du hålla hela kedjan — självvärdering → mål → aktiviteter → uppföljning — på ett och samma ställe, synligt för hela arbetslaget och rapporterbart till huvudmannen.